Upp med hakan.

Jag blir så frustrerad, så arg, så... himla... jag finner inga ord!

Människor är lustiga.
Jag har aldrig begripit mig på människan egentligen. Hur man i olika situationer kan ändras, hur man i olika situationer man kan se på saker beroende på omgivningen, hur man med sin vilja och åsikt sakta men säkert försöker få in den i någon annan bara för man själv är så missnöjd och vill försöka ändra på den andre.

Att man orkar? att man inte kan lägga den energin på något annat? Kanske på sig själv istället?

Felet: Människor har grymt svårt för att vara glada för någon annan och uppskatta det man har. Vi är giriga små kräk som aldrig någonsin kommer bli nöjda, vi hittar inga fel, vi letar fel! Sluta klaga och var glada istället, livet är för kort för att sitta och deppa och fundera, speciellt över någon annans liv, har man ens något själv då är ju frågan?

Tänk om..: tänk om vi människor började se varandra som ett team och inte som fiender och på så sätt försöker uppskatta det vi har och ge med oss av vår positiva energi. Ge beröm, glädja sig åt andra, pusha, ställa upp, stödja. Vi är så otroligt dåliga på det.

Min metod: Jag försöker dagligen att inte dömma, att acceptera och glädja mig åt folk, förr var jag väldigt elak och störde jag mig på något hos den andre blev jag direkt tvungen att uttrycka mig det, det resulterar ju bara till en ångest och dåligt samvete man faktiskt inte vill leva med. Nu försöker jag istället svälja irritationer och försöker faktiskt acceptera att vi människor är olika, vi värderar olika, vi ser olika på saker, vi har olika uppfattningar och ja, vi är inte mer än mänskliga, vi gör fel, misstag, saker vi ångrar, men är inte det en del av livet? jo! får vi inte upptäcka saker själva, göra misstag, testa på, så kommer det inte finnas många erfarenheter i ens liv, då står vi där som tomma block och har ingen aning om hur vi ska hantera svåra situationer.
Jag försöker även att leta det positiva ur det negativa, kanske har man lärt sig något på det? kanske man kan göra det till en möjlighet? kanske man blir starkare till nästa gång?

Så, upp med hakan, fokusera på dig själv och se alla som dina medarbetare istället för hot. Var glad åt dina medarbetare så länge dem är det själva, njut av livet och se allt som en möjlighet, det kommer ge dig så mycket mer i längden!


Kommentarer
Postat av: Cicci

Mycket bra sagt Carro!! :) <3

2010-06-01 @ 00:40:52
URL: http://thatishowiplay.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0