CAROLINE

JA, det är de rätta orden, svårt att förklara är precis vad det är. I nuläget känner jag mig lite butter, jag vet inte vad det är, jag kan liksom inte ta på det, inget känns rätt bara helt enkelt.
Jag har inget att göra denna lördagkväll och det är säkert därför butterheten tränger sig på, jag har egentligen hundra saker jag skulle kunna göra, som plugga, läsa böcker (som jag måste göra till svenska b), städa, rensa garderoben och mina lådor där det ligger saker och skräpar, skriva på projektarbetet osv. men just en lördagskväll kan jag inte ta tag i sånt, det blockerar liksom, jag är så annars van vid att det alltid händer något, jag är liksom uppe i varv, kan inte koppla av riktigt, jag tänker så mycket på annat, annat som jag inte borde.

Det är som att jag drömmer mig bort till det jag inte kan få. För att kunna bli lycklig och känna att jag för en stund kan göra det jag verkligen vill. Jag vill så mycket, men inget är ens möjligt att det skulle kunna bli sanning, jag har för höga mål och tänkanden, dom är för underbara för att ens kunna existera. För livet är faktiskt så, det man vill ha kan man verkligen inte få, man är aldirg nöjd, man är för bortskämd.
Människan är gjord för utmaningar, man vill hela tiden ha något att kämpa för, skulle man nånsin få det man verkligen vill ha, vill man inte längre ha det, man tröttnar, det finns då inget längre att kämpa för.

Livet är svårt, allt är svårt, speciellt svårt att fatta beslut som man innan inte vet vad det kan innebära.