KÖRKORT!
Jag har nog aldrig vart så nervös i hela mitt liv som idag på uppkörningen. Jag skakade. Fick en torr och inte alls trevlig ledare (eller vad man kallar dem), och det ända som fanns i mitt huvud var: "jag klarar nog inte detta", "oj nu är det nog kört", spec. när han bad mig fickparkera på sidan av en gata där det var trångt och trafikerat, men jag grejade det via känslan bara, hade inte alls tränat på det, trodde att chansen var ypperst liten att de skulle be en fickparkera på det viset, men tydligen inte. Körde i ca. 30 min kanske, kom tillbaka, det första han säger är: "ja då får jag tacka för mig", jag hade ju bara i huvudet att det var kört och trodde verkligen det när han sa sådär, men så sa han: "och körningen ja, du är godkänd", och jag kände bara hur lyckan spred sig inom mig, jag var så glad!
Nu är hela den här skiten med körkortet över, inga fler lektioner, inget mer och pröjsa, jag kan andas ut, så himla skönt! och nu i fortsättningen kunna ta sig till och från jobbet utan att behöva skjuts och passa bussar, det är härligt.
Ett plus i kanten är att det även gäller som leg, och mitt går ju ut nu den 3e april, behöver jag liksom inte tänka på att skaffa nytt leg heller :).
Åååh, jag är så glad!!
Jag nästan hoppar och tjoar här hemma av lycka, det är en stor grej i ens liv att ta körkort :).
Nu är hela den här skiten med körkortet över, inga fler lektioner, inget mer och pröjsa, jag kan andas ut, så himla skönt! och nu i fortsättningen kunna ta sig till och från jobbet utan att behöva skjuts och passa bussar, det är härligt.
Ett plus i kanten är att det även gäller som leg, och mitt går ju ut nu den 3e april, behöver jag liksom inte tänka på att skaffa nytt leg heller :).
Åååh, jag är så glad!!
Jag nästan hoppar och tjoar här hemma av lycka, det är en stor grej i ens liv att ta körkort :).
Kommentarer
Trackback
