CAROLINE

Hade jag hamnat i koma i november månad och vaknat upp nu hade jag trott att jag fortfarande var där.. i november månad. Kom igen nu solen! Det är ju trots allt juni.

Hur mår ni?
Jag mår sådär måste jag säga.. blandade känslor.

Ibland är det faktiskt äckligt hur mycket jag kan grubbla och fundera över saker, vissa gånger frågar jag mig själv om det verkligen är värt det, jag menar det går ju energi och framförallt tid. Ibland  frågar jag också mig själv varför, varför jag tänker som jag gör? Varför jag bryr mig så himla mycket, borde man inte bara luta sig tillbaka och bara njuta? När ska det ske? ..liksom.
När det kommer till kärlek blir jag aldrig nöjd, aldrig! Kanske till en början då man blundar för allt och svävar på rosa moln för ett tag, men efter den fasen ska man ju faktiskt börja bli mer seriös och leva med människan precis som vanligt, han ska höra till vardagen och inte vara den där gulliplutten man förr kämpade och offrade allt för, då börjar vi snacka förtroende och hur man litar på personen.. jag blir bara mer rädd.

Säkert är det bara en sjuk rädsla inom mig som spelar spratt och försöker överbeskydda mig, den där rädslan som inte tycker att risker är något man ska ta.
Just nu är den rädslan riktigt ovän med mig och mitt sätt att se på risktagande, eftersom jag tycker man lär sig på risker, men man kan också bli sjukt sårad

..det tänker ingen på till en början.

.. det regnar inatt också.